Bakom initiativen låg SLU- och JUF-avdelningar och på de flesta håll var de två organisationerna bittra fiender som tävlade om landsbygdsungdomarnas gunst. I Sätila däremot gick de två organisationerna samman för att bygga en gemensam bygdegård. Under januari och februari månader 1935 cirkulerade teckningslistor över hela Sätila socknen.  Sätila SLU, med polisman Sven Brunander och Sätila JUF med arrendatorn på Smälteryd Georg Källqvist som första namn på teckningslistorna, samlades såväl virke som dagverken och kontanter in till byggnationen. På en av listorna kunde man teckna sig för andelar i bygdegården á 50:- per styck. Föreningens första stadgar är daterade 3 april 1935 och undertecknade av föreningens första styrelse Sven Brunander, Kärra, Ragnar Halldén, Strömma, Knut Andersson (Håkmar), Håkankila, Birger Carlsson, Torrås, Erik Andersson, Håvet, Erik Andersson, Rya samt Arvid Odengård, Hede. Eftersom det var en andelsförening som bildats blev föreningens namn Sätila Byggnadsförening u.p.a. (u.p.a. = utan personligt ansvar).

Bygdegården invigdes på försommaren 1937.  Förutom samlingslokal mm fanns på andra våningen en mindre lägenhet om 2 rum och kök samt hall.

I mitten av 50-talet beslöt byggnadsföreningen att göra en tillbyggnad innehållande en servering i direkt anslutning till stora samlingslokalen.

I mitten av 1980 fördes frågan på tal om att en upprustning av bygdegården borde göras. 1988 kontaktade dåvarande styrelse samtliga föreningar i Sätila med förfrågan om det fanns intresse att medverka vid en eventuell upprustning och om de var villiga att teckna andelar. Sju föreningar svarade positivt och därmed kunde planerna på en upprustning realiseras. Med Henrik Johansson, Haga, som ordförande och drivande kraft i föreningen, genomfördes en omfattande modernisering av bygdegården. Interiört gjordes det större förändringar, med bl.a. ett helt nytt modernt kök med all utrustning.  Vindslägenheten togs bort och där blev istället konferensutrymmen. Artistloge inrättades och en ventilationsanläggning med elvärmebatteri och värmeväxlare installerades för hela anläggningen. För säkerheten moderniserades även möjligheterna för evakuering, såväl från första som från andra våning och bygdegården handikappanpassades. Ute förbättrades parkeringsmöjligheterna och totalt sett står nu Sätila Bygdegård som en modern, uppskattad och flitigt använd anläggning. Med hjälp från Bygdegårdarnas Riksförbund och ekonomiskt stöd från Boverket och Marks kommun kunde om- och tillbyggnationen genomföras. Återinvigning av bygdegården ägde rum den 11 april 1992. Därefter har värmeanläggningen kompletterats med luftvärmepumpar.

2017 anlades en helt ny avloppsanläggning, som uppfyller nutida miljökrav. Det för bygdegården kostsamma projektet kunde genomföras tack vare stöd från Marks kommun och Boverket.

 

2008 ombildades byggnadsföreningen till en ideell förening med namnet Sätila Bygdegårdsförening. Föreningen hade vid denna tid ca 85 medlemmar varav 7 är föreningar, som är verksamma på orten.